Bilprovningen en svensk institution

Bilprovningen i Sverige har länge varit som en institution. Ett svenskt företag som staten haft ägande i och alltid haft ansvar för. Men detta har ändrats och numera finns det en hel del aktörer på marknaden.

Minns du bilprovningen?

Avlägsna stationer byggda i rött 70-tals-tegel med stora ledskyltar med röd text som visade vems tur det var att åka in. Tidiga morgnar för de som inte bokat tid och många varv runt kvarteret för att få ner partikelnivåerna i avgaserna. Du kanske var en av de som hällde i lite k-sprit i tanken? Allt för att få ned nivåerna för att slippa en 2:a på något som egentligen var omöjligt att lösa. Ett ständigt problem för en gammal bil med för höga värden helt enkelt. Det är lustigt hur det idag knappt finns några äldre bilar kvar på vägarna, bilar som har just dessa problem, men de är historia precis som bilprovningen.

bilprovningen

I princip varje stad har haft en egen bilprovning dit man kunde ta sin bil för kontrollbesiktning. Där kunde man vara säker på att de skulle hitta något fel och då kan man undra om bilprovningen har blivit sämre p.g.a. den fria konkurrensen? Det råder säkert delade meningar om detta så som allt annat som innebär en förändring. Skriv gärna en recension av stationen du oftast besöker här på hitta bilbesiktning

Men för att du som bilägare skall veta att kontrollbesiktning sker på ett korrekt sätt, och enligt en framtagen standard, så finns organisationen Swedac. Som organisation delar de ut licenser till företag som vill bedriva kontrollbesiktning. Så man kan nog trots allt säga att det är bättre än förr eftersom utbudet är betydligt större än förr. Du kanske har märkt att det är mycket enklare att få tid?

Mitt bilprovningen som ung

När jag var yngre ägde jag en Volvo 240. En bil som min far gav mig eftersom han tyckte den var cool. Jag kan inte säga att jag höll med honom i början, men jag började uppskatta den mer och mer. Jag minns de tidiga morgnarna när vi stod i kö till bilprovningen. Dimman låg tjock och det var riktigt kallt. Vi körde runt kvarteret i en halvtimme innan det blev vår tur för att få upp temperaturen i bilen. När mitt registreringsnummer blinkade på den stora skylten körde vi in i hallen. En besiktningsman vinkade in oss och bad oss stänga av motorn. Nu var det bara att hålla tummarna.

Läs mer om bilprovningens historia